Satt idag på Molto och läste tidningen och sippade på en god Espresso Macchiato. Vid bordet bredvid satt två tjejer, skulle tro att dom var runt 25. Jag kunde inte undgå deras diskussion, allt mellan problem i sin privata relation till hur kasst det är på jobbet. Dom var helt överens om att trivs man inte i sin relation eller på sitt jobb måste man gå vidare. Livet är för kort för att inte vara tillfreds med sitt liv helt enkelt. Intressant tanke, äldre generationer gnetar på och tror att det ska bli bättre, yngre generationer gör något åt det.
En vän till mig (som är 70-talist …) sa upp sig i veckan, inget annat jobb klart men hon kunde inte längre motivera sig och då fanns det inget som kunde hålla henne kvar – way to go!
Själv är jag nu ruskigt sugen på att börja jobba igen efter 4 lugna månader!
